Sorgligt

Utflykt med våra juveler...hrm...Jag har alltid tyckt att det går så bra och att det är så mysigt att åka iväg med dom. Brukar alltid kunna konstatera att de iaf sköter sig då vi är borta... Just nu känner jag att jag kanske måste fundera lite på det, om det verkligen stämmer fortfarande. Idag har vi spenderat juvlig ledig tid på Naturhistoriska Riksmuseét. Kollat Cosmonova och allt som hör till. Visst det var väl ingen större fara. De kollade in allt och skötte sig hela dagen.
 Men fröken T:s tjatande ringer i öronen... "Mamma," Men Mamma" Mamma" Hon vill ju egentligen ingenting. Bara oändligt gnäll. Om hon frågar när filmen (Cosmonova) börjar och jag svarar att det är en timme kvar, och att vi ska titta på roliga saker under tiden. Så kan hon tjata samma fråga 3000 gånger, med riktigt gnällig ton och sån där avskyvärd slit i armen och "MAMMA".... Visst jag vet att barn inte har tidsuppfattning, men va fan! Nu var detta bara ett exempel, lägg till att hon hinner  blanda upp de där 3000 gnällmeningarna med tjat om glass...toa...hungrig...kom...se bara mig....prata inte med S...säg inget till pappa...kolla in mig...dra i armen lite till...när börjar filmen...jag ska ha glass...kom hit...se mig...   För det är väl det som allt handlar om antar jag? Att hon vill stå i centrum och ingen annan tillåts något utrymme? Ja och när vi är ute sådär så vill ju jag att det ska vara lugnt och svensson-mysigt. Ha väluppfostrade barn och ge sken av ett perfekt och kärleksfyllt familjeliv (vilket knappast finns eller?) Så jag har ett helvete med att hålla det på en nivå där min sambo inte brister...han har ju liite anings kortare stubin än jag...  Finns mycket för den som analysera psykologiskt beteende i detta... I KNOW!!! Men dödstrött är jag iaf och sjukt less på gnällfias tjat är jag också...  Ser inte fram emot denna psykterror i en hel vecka i Bulgarien just nu...BLÄ!  Fast å andra sidan så har jag bara mig själv att skylla, mina stackars barn kan väl inte ha fötts såna här eller?

Jaja, vi hade mysigt. inga större psykbryt. Lite tjafsigt då blodsockernivåerna sjönk annars så...får jag väl va nöjd?


Nu sitter jag och väntar på maten. T somnar snart i soffan, S är ute med grabbarna och N for iväg för bockjakten som startar imorgon bitti. Hoppas på lite kött till frysen, men jag har ingen koll på om han har nån kötträtt där ute eller om vi får köpa? Visar sig väl...om de nu `skjuter nåt.

Återkommer

Kommentarer

Titta vidare :)strong>

Jag heter :
Kom ihåg mej nu :)

Min msn är : (kommer ej visas)

Bloggen jag har heter :

Jag vill faktiskt säga :

Trackback