Älskade vän!
Jag finns för dig, när helst du vill och behöver! Dag som natt, för att skratta eller gråta.
Tänker på dig!
Återkommer
Ska man behöva...
Brrrrr, jag fryser.
Återkommer
En sån som jag? Nej tack!
Har funderat på om familjen ska ta en Eckerö-tripp imorn? Kan va mysigt att göra nåt. Vi har ingen mer ledig dag tillsammans innan sambon åker på fiskesemester så imorn kan det ju kanske passa gott med en tripp? Jo, midsommar är vi ju lediga förstås men då åker man välle inte till åland heller ;)
Så funderar jag på om jag verkligen vill det eller om det är ett försök att få något att se fram emot. Just nu ser jag bara hur dyrt det blir och hur mycket tjat om än det ena och än det andra, det kommer att bli. Fast jag lutar nog åt en tripp ändå. Jag får nog bjuda till lite om det ska bli nåt?
Barnen sitter nu hellre ute i regnet än inne i soffan brevid mig. Såå hemsk är jag på skalan ;) Pappan som kom hem från svensexa gav dem varsin chokladbit, som jag snabbt röck ur händerna på dem då jag kom in. Städa rummer så skjutsar jag er att köpa lördagsgodis var dealen.... Inga städade rum så långt ögat kan nå... Hårt, jo. Lära sig läxan? Troligen inte. Samma visa nästa gång igen. Skulle också sitta på trappen om jag var dem...buhu!
Så vad ni än gör...gör som barnen...håll er undan. Jag är inte på humör!
Återkommer
Den onda...
Den onda tån som efter kurering hos moster inte är lika ond längre.
Återkommer
En liten uppdatering
Färdig med utbildningen. Det går som en dans och jag är inte orolig för mitt nya uppdrag. Känns som en rolig utveckling mitt arbetsliv tagit. Trist att lämna det gamla men, det nya känns rätt och då blir det som det blir. Har också konstaterat att värledn är som man brukar säga "liten". Den är det ibland och det kan vara på gott och ont. Denna gång vet jag inte vilket det är men, låg profil så löser sig säkert det också.
Den blåa tån. Jo, den är fortfarande blå. Inte lika ont längre, men blå och går inte att böja på. Så att det är en spelfri helg för lillMessi är ingen nackdel. Erbjöd mig att åka till Rimbo och titta på kompisarna i laget. Men han är inte sugen på det. (Tack) Han hade ingen lust att stå ute i regnet. (Tack igen) Han var hos moster inatt och verkar ha haft det oförskämt bra. Trött, men nöjd. Ska få vara marsvins-vakt i en vecka då kusinen åker bort. Till och med pappan i vårt hus tyckte att det var okej (!) så det är bara att köra! Kattungen har hittat hem efter att ha varit ute halva dan igår, hela natten och halva dan idag. Kattmamman är fortfarande borta. Men hon brukar ju vara borta i perioder och så löper fanskapet igen så....urk. Har ingen lust att ha henne hemma skrikandes, men har ingen lust att hon springer runt och friar....
Det är väl så läget ser ut just nu. Vädret? Ska jag säga nåt om vädret? Ja, okej då. Det regnar. Gillart! Bra att jag slipper vattna, bra att jag kan vara inne och städa utan att få ångest över att jag missar sköna solen. Men bara över helgen, sen får det baske mig bli sol igen så man kan starta sommarbrännan på allvar!
Återkommer
2010-06-09
Igår...det var trygghetsjouren som ringde. Inget allvarligare än så, men man får ju andan i halsen och tänker "Vem?" "Vad?". Vi hade bara glömt att "ringa ut" oss när vi slutade jobba och då ringer de och kollar vars man är. Skönt egentligen, för det kan ju hända saker och då är det bra å veta att man blir saknad förr eller senare ;)
Idag? Jo, jobb då som vanligt. Ganska lugnt men tungt med en hand som värker konstant.
Sonen ligger på soffan med en lilltå som kan misstänkas vara bruten. Alldeles blå och svullen en bit upp på foten. Man får inte böja eller klämma, då gör det ont. Men att åka in akut för en liten lilltå? Näej, jag vet inte det jag? Ringde iaf till jouren och de sa att jag tänkte rätt i att stanna hemma med tån från akuten. Kall handduk, högläge och alvedon. Det hade jag redan fixat så läget är under kontroll.
Blev ingen träning ikväll nu då. Trist, killen vill ju så gärna och satt med skorna och försökte. Jag sa att om du får ner foten i skon kan vi åka... Mmm, det gick ju inte alls bra. Jag sa att han fick ta vilka skor han ville och vara med bara lite om han verkligen, verkligen vill åka. Sen tänkte jag..."Han kanske vill att jag ska bestämma nu?" Att jag ska säga att han inte får så behöver han inte säga själv att han inte orkar/vill/kan... Men det funkade inte heller så jag lade ner allt. Han bara grinade och kämpade med sko efter sko. ont, ont, ont. Jag körde "ligga lågt-taktiken". Till slut så gav han upp och parkerade sig på soffan... lika bra det tror jag. ;)
Nu är det bara två dagar kvar på jobbet som ska bli mitt gamla. Nästa fredag är det dax att inställa sig på det nya, så sjukt spännande. Utbildningen jag gått är verkligen bra. Mycket nödvändig för att klara uppdraget kan man lugnt säga... Sista passet på fredag sen blir det lite ledigt och uppladdning. Bra på fler sätt än ett!
Återkommer
2010-06-08
Hallå?? Vem f'''''n ringer mig kl tio över elva en tisdagskväll????? Måste svara...
återkommer
2010-06-07
Nedräkningen har börjat på riktigt...bara fyra pass kvar på det som ska bli mitt "gamla jobb"...hua?
Återkommer
Flyttdax!
Imorn flyttar kissen Messi och kvar blir lilla Mysan och mamman Wilma.
Återkommer
Stort eller litet?
För er som inte har en son som är besatt av fotboll kanske detta kan tyckas löjligt. Fånigt. Futtigt I vår värld är det stort! Vi har pratat så mycket senaste månaderna om hur viktigt det är att ha kul. Att man gör det viktigaste jobbet när man springer utan boll. Att ingen kan göra mål utan en målpassare. Efter söndagens stolp-träffar var det inte roligt längre. "Mamma, jag fick ju sån bra träff i skottet och ändå så går den inte in" "Mamma, jag vill vara som "M", han gör mål jämt" osv. osv. osv. Fixering kan man kanske säga. Hur många timmar har han stått på gräsmattan och övat skott? Blir liksom inte så lätt att stötta till slut. När man ser hur han sliter och jobbar. lägger tid här hemma på att träna. Vi skjutsar och pratar. Men baske mig att det blivit stolpe ut ändå...
Men igår fick han iaf göra sina väl inövade målgester. Både Zlatans och Messi's....publikens jubel. Smått generad men fullkomligt överlycklig!
I bilen på vägen hem efter ett par minuters tystnad. "Mamma, tror du att det har lossnat för mig nu?"
Älskade unge!
Återkommer
