Treans

Igår...det var trygghetsjouren som ringde. Inget allvarligare än så, men man får ju andan i halsen och tänker "Vem?" "Vad?". Vi hade bara glömt att "ringa ut" oss när vi slutade jobba och då ringer de och kollar vars man är. Skönt egentligen, för det kan ju hända saker och då är det bra å veta att man blir saknad förr eller senare ;)

Idag? Jo, jobb då som vanligt. Ganska lugnt men tungt med en hand som värker konstant.
Sonen ligger på soffan med en lilltå som kan misstänkas vara bruten. Alldeles blå och svullen en bit upp på foten. Man får inte böja eller klämma, då gör det ont. Men att åka in akut för en liten lilltå? Näej, jag vet inte det jag? Ringde iaf till jouren och de sa att jag tänkte rätt i att stanna hemma med tån från akuten. Kall handduk, högläge och alvedon. Det hade jag redan fixat så läget är under kontroll.
Blev ingen träning ikväll nu då. Trist, killen vill ju så gärna och satt med skorna och försökte. Jag sa att om du får ner foten i skon kan vi åka... Mmm, det gick ju inte alls bra. Jag sa att han fick ta vilka skor han ville och vara med bara lite om han verkligen, verkligen vill åka. Sen tänkte jag..."Han kanske vill att jag ska bestämma nu?" Att jag ska säga att han inte får så behöver han inte säga själv att han inte orkar/vill/kan... Men det funkade inte heller så jag lade ner allt. Han bara grinade och kämpade med sko efter sko. ont, ont, ont. Jag körde "ligga lågt-taktiken". Till slut så gav han upp och parkerade sig på soffan... lika bra det tror jag. ;)

Nu är det bara två dagar kvar på jobbet som ska bli mitt gamla. Nästa fredag är det dax att inställa sig på det nya, så sjukt spännande. Utbildningen jag gått är verkligen bra. Mycket nödvändig för att klara uppdraget kan man lugnt säga... Sista passet på fredag sen blir det lite ledigt och uppladdning. Bra på fler sätt än ett!

Återkommer