Det värsta som kan hända är??
Idag har jag fixat ett problem. Ett big time problem som gett mig ont i magen. Eftersom att det har med jobbet att göra så har det varit extra svårt. Svårt att erkänna att jag inte klarar det. Men så är det, jag fixar det inte. Hur som helst så har jag iaf fått hjälp och det magonda försvann lite grann. Även om jag inte är helt befriad från uppgiften.... Det bästa med allt är att det inte känns så hemskt att "ge upp" som jag först trodde. Jag skäms inte som jag trodde att jag skulle göra. Jag dog definitivt inte. Jag känner mig inte sämre än någon annan, lite tvärtom kanske? Jag känner mig bra som faktiskt erkänner att jag inte klarar av det och ber om hjälp. Det är just det jag vill förmedla till er såhär inför ett nytt år. Löften till höger och vänster brukar det vara denna tid och absolut! Man ska visst ha mål och ambitioner, viljan att pröva och utvecklas. Misslyckas du så är det inget nederlag, utan en vinst i det stora hela. Att ha försökt, att ha vunnit erfarenheter, att ha vågat. För det värsta som kan hända är...? Realistisk konsekvensanalys....
Återkommer
