"Men orka"
Har så förbannat svårt att få till det. De allra enklaste saker blir som berg att bestiga. Nu står middag på tur i dagschemat. Känns som en omöjlig uppgift. Varför?? Har i tre dagar haft ångest över tvättberget som bara växer...så enkelt att bara gå ner i källaren och starta en maskin...eller? Nä, det är inte så enkelt. Det är inte "bara att". Fattar inte vad som händer? Och när det väl händer nåt, ja då finns ingen hejd på mig... Varför i fridens namn har jag bakat såå mycket knäckebröd idag tex?? Blir så trött, är så trött. Bara tanken på att putsa bort tandkrämsfläckar på badrumsspegeln får mig att gråta, jag ORKAR inte...men hur jobbigt är det? Egentligen? Jag orkar ju sitta här och skriva...så gå och gör nåt vettigt mänska!!
Jaja...jag har iaf fått tummen ur och tagit ner tvätten som var torr, hängt en maskin och startat en till. Bakat knäckebröd då som sagt....ska väl skära upp tryffeln som jag gjorde igår. Packa in i nån fin låda om jag har nån? Så mycket mer än det har jag inte klarat idag. Mat? Har nån av oss ätit nåt på hela dan? Nu börjar de små krypen nalla i skåpen så jag måste väl koka ihop nåt. Men vad?? Säger som smågrabbarna..."men orka"
Återkommer
