Treans

En treåring som blivit fyraåring sen sist. Ett härligt firande som tröttade såklart. men det är ju mysigt att träffas hela tjocka familjen och jag tror att lilla fröken blev nöjd med både presenter och kalas. Måste samla ihop mig för ett barnkalas....när jag nu ska hinna med det?? MÅSTE!!  Hon var så söt när vi kom in med frukost på sängen och sjöng. Hon hade ju beställt Lotta på bråkmakargatans födelsedagssång, så vi sjöng med morgonskorriga röster (halv åtta söndagsmorgon) "Vad är det för dag...."  Herrn i huset som befann sig i de värmländska skogarna fanns med på telefonen. En lycklig liten fröken som kikade över kanten på täcket. Så skulle då herrn sjunga för sin dotter i telefonen, Lilla T utbrister : "Men, du sjunger ju FEEL"  Tss han sjöng inte Lottas sång utan den vanliga Ja må hon leva....  Gulletussan ;)  

Sonen som hade premiär i poolspelet också det i söndags. 

Tre matcher, först ut var det mot BKV vilka dom spöade med 3-1. Nästa blev för svårt då de mötte hallsta, många mål blev det och kallt, blåsigt och förlust. Sista matchen var Rådmansö. En av papporna i vårt lag undrade efter matchen: "Antingen ger vi våra barn fel mat eller så äter de pappersmassa på Rådmansö" ALLA i det laget var minst ett huvud högre än våra små juveler. Men de kämpade riktigt tappert i snålblåsten. Endast ett mål släppte de in och jag tycker de var värda att vinna för de kämpade så jäkla duktigt, så synd att de inte fick in några bollar. Men det är snart dags för revansch och då är det till hallsta vi ska drabba samman...

Sen har det bara varit JOBB JOBB JOBB JOBB. Långa dagar och barne får ju lite längre ändå... Idag var det Familjepicknick på dagis och fotbollsträning för grabbarna. Så vi delade på oss och tog varsin aktivitet. Picknicken skulle börja klockan 16,30 och jag skulle sluta kl 17. Tio i fem smet jag iväg för att hinna handla med mig ngt ätbart innan det bar av till dagis. Sju minuter över sju ringer dagis....och undrade om jag var på väg. Jo jag kommer om bara nån minut... "Ja, T säger här att hon nog inte har några föräldrar.." Men tack ska du ha!! Jag ÄR redan superstressad, jag HAR redan dåligt samvete för att jag kommer försent... Sen gör det ju inte saken bättre att jag får veta när jag kommer att de haft ett framträdande vid kvart i fem.... FAN! Då kändes det som att stresskniven jag hade i hjärtat bara drogs om ett helt varv till, dåligt samvete tog helt över i alla blodådror! Sämsta mamman i byn, eller?  Ibland undrar jag om det är värt det? Det är ju liksom inte så att jag är någon sorts karriärmänniska som offrar lite nu för att få det bättre sen....Nej det är väl så här livet ser ut bara!

Imorgon kommer inte bli bättre. Sonen har då sångkonsert och ska samlas kl17,30.....Vi slutar återigen sent och när vi ska hinna få i våra små mat har jag just nu ingen aning om! Funderar starkt på att ringa mammas barnvaktsjour och kolla om hon orkar ställa upp? Men det tar oxå emot. Bättre att spara på barnvaktandet tills det VERKLIGEN behövs? Fast å andra sidan det kanske verkligen behövs imorgon? Ska fundera på det!

Nu snurrar ekorrhjulet vidare...tvättmaskinen piper att den är klar. Och lilla T Måste få i sig nåt matnyttigt eftersom jag inte hittade (hann hitta)  nåt bra på affären, en risifrutti är inte mycket till middag. Mmm, dåligt samvete var det ja!