Julafton
Då var årets upplaga avslutad. En av mitt livs bästa. God mat som var uppskattad av gästerna.
Härlig stund i kyrkan på förmiddan, sång och gitarr.
Lyckliga ögon som förväntansfulla öppnade dörren för tomten. Jag frågade sonen vad han tänkte då han fick ett paket av tomten. "Jag tänkte att paketet var för litet för att kunna vara spelet jag önskade mig. Så jag skulle försöka bli glad vad jag än fick"
Var då tvungen att fråga om han låtsades bli glad för vissa saker.
"Nej, mamma, jag kan bli glad på olika sätt" Kloka, kloka, älskade barn!
Dottern som inte kunde krama farfar tillräckligt mycket för att visa sin glädje över paketet hon fick av dem.
"Näe, du får en kram till" fem sekunder senare..."En kram till"...."och en kram till"
Och hon lovade minsann dyrt och heligt en stund efter att de åkt att hon aldrig, aldrig skulle vara dum mot farmor och farfar....
Underbara, lyckliga barn!
Dottern som också konstaterade att det inte kunde vara den riktiga tomten.
"Han har inte svarta byxor och såna skor"
Jag försökte med att han kanske spillt gröt på de röda byxorna...
"Näe, det var ju tomtens lillebror, för han har svarta byxor och svarta skor!
TACK TOMTEN, för att du skickade din lillebror, fast han minsann var sjuk.
TUR att han kunde ta BMW:n och slapp sitta i draget på släden...
Avslutade dagen så som vi började den.
Midnattsmässa i kyrkan.
Vackert, lugnt. Fyllde själen med ro.
Kände en närvaro. Bänken bakom mig var till synes tom, men det fanns själar där med mig som gav mig något.
Sinnesfrid, glädje, tacksamhet.
Återkommer
♥Kommentarer♥
Trackback
