Att skämmas eller vara stolt?
Är på ett konstigt humör idag. "Käkat huggorm" skulle man kunna kalla det om man vill vara skojfrisk... Fast jag är inte arg eller sur eller less eller så. Näe jag e faktiskt ganska glad, men lite bitsk? I alla fall så skäms jag för att sonens läxa inte blev gjord, eller gjord blev den ju. På en minut samtidigt som han stressade på sig kläderna för att vi vart sena till skolan. Sen för att jag inte i paniken hittade läsböckerna han skulle ha med sig... Asså, jag är ingen vidare bra mamma där! Fast lite stolt är jag också, bäddat tre av fyra sängar, startat en maskin tvätt och suget efter att damma kryper sig på mig... Varför jag nu skulle vara stolt över en sån sak? Hade mycket hellre varit stolt över att sonen fått mig sig skolböckerna.... och skämts över dammet...
Nu har lilla loppan med sig grannpojken hem, hon vill egentlogen inte ha kompisar hemmma eftersom jag vill att hon ska städa innan då. Så det blir alltid lek hemma hos nån annan för hennes del... Just nu löder hon problemet med att leka inne på brorsans rum... Uppfinningsrik den där bruttan! ;)
Näpp, nu ska jag ta dammtrasan medans lusten fortfarande finns!
Återkommer
